Förutsättningar att förändra

Senaste numret av "International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning" (vol 4 No 1, januari 2010)har en mycket intressant artikel kring förutsättningar för förändring på högskolor vad gäller införande av Problembaserat Lärande ("Premises för Changing to PBL", Anette Kolmos från Aalborg University i Danmark). Jag ser likheter för oss i att försöka införa en förändring för lärares reflektionsvanor på högskolenivå. Det kan komma att förändra den rådande kulturen och kontexten. De väsentligaste förutsättningarna som Kolmos (ibid) tar upp finns på flera olika nivåer och kan kategoriseras i sju perpektiv:
1. Utbildnings policy
Här finns öppningar för oss vad gäller den redan påbörjade kvalitetssäkringssystemet på BTH, den pågående Bolognifieringen, HSV:s nya kvalitetsgranskningssystem med fokus på studenters resultat och utvärderingssystem
2. Forskning och politisk pragmatism
Det föreligger nya ställningstaganden för studenters lärandemål, konkurrenssituation för högskolan, minskande resurser, aspekter som kan minska avhopp, kvalitetsförbättringar för studenter. Här finns starka argument både ur konkurrensfördelar och kvalitetsförbättringar vad gäller väl genomtänkta och reflekterade pedagogiska idéer hos våra lärare.
3. Förändringar både på systemnivå och individuell nivå
Förändringar bör förankras både på systemnivå och på individuell nivå. En reflektionsmodell bör förankras hos lärare och kunna relateras till det dagliga arbetet på högskolan, där även eget och andra arbetslag är involverade.
4. Motivation, ledarskap och visioner
Det måste finnas motiv till varför någon vill medverka i en förändring, både på individnivå och organisationsnivå. Dessa motiv måste vi hjälpa till att argumentera för innan vi kan införa en reflektionsmodell som leder till någon förändring.
5. Implementeringsstrategi
En förändring kan initieras från någon i en ledande position, men måste ändå förankras hos de som ska genomföras den. En förändring kan också intitieras från individer/lärare och måste då förankras hos ledningen. I båda fallen måste förändringarna drivas genom förändringsagenter på olika nivåer.
6. Tilltro till studenters lärande
I vår analysmodell kan detta översättas till en tilltro till lärares/medarbetares lärande och utveckling av utbildnings- och undervisningsstrategi.
7. Regionala och globala communities som pådrivare
Det sker en kontinuerligt förändringar på högskolor och universitet vad gäller lärares utveckling och Scholarship of Teaching and Learning, därför finns det också dokumenterade erfarenheter och forskning inom detta område. Det finns olika intressegrupper/communities som intresserar sig för utveckling av lärares professionealitet, som kan användas till stöd i utveckling och genomförande.

De ovan sju punkterna är naturligtvis ingen garanti för att förändringsarbete ska bli lyckosamt för t.ex. införande av en Reflektionsram för lärarlag, men genom att använda hållbara argument och sätta fokus på möjligheter kan vi underlätta arbetet betydligt.