Reflektioner från NU2010 - dialog för lärande

Reflektioner från NU2010 – dialog för lärande 13-15 okt
Jag upplevde NU2010 som en mycket välorganiserad tillställning. Det var över 600 deltagare under dessa tre dagar på Stockholms Universitet och allt fungerade utmärkt.
De tre nordiska huvudtalarna inledde med ett intressant och utmanande tema ”Fyra bröllop och en begravning”. Där bröllopen skulle ses som analogi mellan lärande och kärlek enligt moderatorn Klara Bolander Laksov. Begravningen skulle symbolisera allt det som måste bort för att släppa fram nya sätt att se på utbildning, undervisning, kunskap och lärande. Berit Eika, professor i medicinsk pedagogik från Aarhus universitet fann flera olika paralleller till lärande i sitt tema: Vad är kvalitet? Hon menade t.ex. att det krävs en multidimensionell ansats för att beskriva kvalitet och dessutom krävs en god balans mellan inre och yttre kvalitet. Lars-Owe Dahlgren professor i pedagogik med didaktikinriktning tog upp lärande, problembaserat lärande, interprofessionell utbildning samt utbildningseffekter i högre utbildning och arbete. Professor Rune Krumsvik som också är forskningsledare för projektet Digital Learning Communities beskrev samspel mellan digital kompetens, digital didaktik, multimodalitet och krav på en bredare kunskapssyn. Efter anförandena utgjorde de en panel för fortsatt diskussion med publiken.
Under ett av de följande parallella seminarierna informerade Högskoleverket om det nya kvalitetsutvärderingssystemet som är under utveckling. Systemet bygger på 6 aspekter på högre utbildning och ger underlag för resurstilldelning (300 milj/år). Beslut om systemet fattas den 21 december 2010.
Vid ett annat seminarium presenterade Lunds Universitet en modell för europeisk benchmarking av e-lärande. De utgick från frågeställningen ”Kan e-lärande utvärderas som annan utbildning?” . LU är pilotlärosäte för test av benchmarkingprocesser (åt HSV) för att undersöka om e-lärande ska utvärderas på samma sätt som traditionell utbildning. Härvid användes de en självskattningsmodell (onlineverktyg) E-Xcellens+QuickScan http:/www.eadtu.nl/e-xcellenceqs/ Benchmarking har för LU bidragit till en djupare förståelse för utbildningen, en tydligare bild av egna styrkor och svagheter, många nya idéer samt en evidens genom rapporter som blir tydliga underlag för utbildning och dess fortsatta utveckling.
En populär och intressant keynotespeaker var Dai Hounsell, professor of Higher Education och dekan för pedagogisk utveckling vid University of Edinburgh. Han fokuserade vikten av återkoppling till studenter i utbildningssammanhang och visade hur betydelsefullt det är vem som ger återkoppling, var man ger den, hur man ger den och syftet med den. På hans hemsida finns mycket stöd för vidare utveckling av återkoppling och där finns också många exempel: http:/www.tla.ed.ac.uk/feedback/
Jag vill också kort nämna några seminarier som var mycket intressanta och gav många nya idéer. Ett av dessa var ”Rum för lärande” som presenterade insikter om samband mellan fysisk miljö, lärande och undervisning inom högskolan, där flera olika kreativa lösningar prövats. Rummet som vi sen tidigare vet kan begränsa lärande och föreställningar om lärande, men det kan också formas så att det stimulerar kreativt lärande och tänkande. Ett sätt är att se på olika utbildningskontexter, där ett exempel från Malmö Högskola presenterades kring ”Lärande i social hållbarhet – bilder av hemlösa”. Ytterligare exempel på ”Rummets roll som visuellt innovativt lim för ett tvärvetenskapligt team” presenterades av Umeå Universitet. Betoning på anställningsbarhet i relation till innovativa interdisciplinära team beskrevs. Därutöver diskuterades ”Hantering av pedagogisk skicklighet” ingående. En undersökning presenterades där det framkom hur befordringsgrunder i pedagogisk skicklighet hanteras på väldigt varierande sätt vid universitet och högskolor. I detta sammanhang problematiserades också befordring inom akademin utifrån ett kvalitets- och rättsäkerhetsperspektiv.
NU2010 avslutade torsdagen med en föreläsning av Marlene Scardamalia, som innehar President´s Chair in Education and Knowledge Technologies at OISE/University of Toronto. Hennes tema var “New assessments and environments for a knowledge building society”. Här fokuserade hon mycket på hur vi verkligen kan skapa och utveckla kunskap. Hon menar att utbildningen ställs inför utmaningar där kontexter för kunskapsbyggande måste designas på ett mycket mer optimalt sätt än hittills, samt att utveckla stöd till kunskapsbyggande på ett mer effektivt sätt. Hon menade också att det nuvarande kunskapssamhället måste få en tydligare roll och starkare ställning för utbildning. Hon arbetar också tillsammans med professor emeritus Carl Bereiter vid University of Toronto som också vill poängtera betydelsen av hur olika metaforer påverkar och begränsar hur vi ser på kunskap och därigenom också begränsar oss i våra föreställningar om kunskap och lärande. Vi behöver utveckla och synliggöra föreställningar om lärande och kunskapsutveckling för att vi på ett innovativt sätt ska kunna utveckla lärandemiljöer. Besök gärna www.ikit.org
Hälsningar
Rose-Marie

Då var det dags för konferens då, äntligen :)

Projektet börjar närma sig sitt slut och det är väl med blandade känslor som det gör det. Tiden har gått mycket fortare än vad jag trodde att den skulle göra när jag slängdes in i detta projekt. Som början på avrundningen - känns det som i alla fall - åker vi nu till Stockholm för att insupa idéer till vårt arbete. Konferenser är både utvecklande och invecklande. Det är utvecklande då nya idéer kommer in i huvudet men det är invecklande då dessa idéer slår rot och det ibland så hårt att de är svåra att rubba på. Detta speciellt när de är feltänkta. Som tur är har vi gruppen att samlas kring och reflektera :)
Konferenser är bra för intellektet och diskussionen. Man ska samla på bra idéer och det får man på konferenser. Så jag ser fram mot konferensen som börjar i morgon. :D

NU2010

På onsdag 13 okt åker hela gruppen till Stockholm och NU2010. Vi kommer att dela upp oss så att vi kan koncentrera oss på några teman; Växelverkan forskning-undervisning, rum för lärande och lärarkompetens. Några av flera intressanta keynotespeakers som vi bara "måste" lyssna på, och helst få en dialog med, är Rune Krumswik och Marlene Scardamalia.
Kolla gärna in www.nu2010.se

Digital kompetens på flera olika nivåer

Jag vill med detta inlägg gärna göra ett försök att förtydliga fokus för denna reflektionsram.

I dagens diskussioner inom projektledningsgruppen framkom att ramen inte är tydligt fokuserad på digital kompetens. Därför tänkte jag att en visualisering med grundläggande reflektionsprocesser och inramningar av dessa gör det hela lite tydligare:

Reflektionsprocesserna fokuseras i första ramen genom att utgå från Laurillards lärandemodell. Då får vi fokus på pedagogisk digital kompetens med flera olika aspekter på stöd till lärande med tekniska hjälpmedel. I den andra ramen fokuseras teknisk digital kompetens med flera olika dimensioner. Slutligen använder vi den nya lärarutbildningens beskrivningsnivåer på digital kompetens. Genom dessa tre ramar kommer vi att kunna ge stöd till att synliggöra flera olika nivåer och dimensioner på deltagarnas digitala kompetens/er.

Funderingar kring utökad syn på reflektionsramen

Sitter i min stol på jobbet och funderar kring detta projekt och ser hur det mer och med utvecklas till en bläckfisk. Genom att kalla det en bläckfisk menar jag inte att det är något negativt utan istället något positivt, det utvecklas och blir tvärvetenskapligt. Anledningen till Bläckfisken är funderingar kring ett annalkande projekt om reflektion i yrkesrollen på en vårdavdelning. Reflektionen som verktyg för att utveckla arbetsgruppen är nödvändig och den måste föras in överallt där människor arbetar i grupper tillsammans.
Problemet i dag är att många arbetsgivare tar bort reflektionstid i stället för att lägga till reflektionstid, tid är pengar menar de och tar bort gemensamma fikapauser. Vad man då gör att sakta men säkert ta bort kvaliteten på arbetet. Att träffa andra människor i sin omgivande arbetsmiljö på en fikarast handlar inte bara om att ta en kopp kaffe tillsammans utan det handlar om att upprätta nätverk och komma på nya idéer. Idéer kommer när människor sätter sig tillsammans. Funderingar lyfts fram i ljuset och diskuteras och helt plötsligt har en gemensam punkt nåtts. Funderingar som leder till att kvaliteten höjs på arbetet och inspirationen fortlever i arbetet. Den som vill döda inspirationen ska ta bort reflektionstiden.
Därför gläder det mig att nu kunna säga att jag gillar den bläckfisk som vår reflektionsram håller på att utvecklas till. En bläckfisk som står för eftertanke, inspiration och kvalitet.

Over and out.

Nu äntligen är jag inne på denna blogg, lets roll....

Då sitter man här då och planerar inför det första mötet med John Bauer-gymnasiet på tisdag. Där kommer många av våra planer med reflektionsramen att sättas i verket, det kommer att bli spännande. Jag ser fram mot att testa idén.

Lite tankar kring konferensen Lärarlärdom

Konferensen Lärarlärdom på BTH gav oss mycket inspiration och fokuserade många intressanta idéer att arbeta vidare med. Några av dessa var hur definitionen på ”pedagogisk skicklighet” ska kunna utvecklas och därigenom bli lättare att relatera till i olika diskussioner t.ex vid kompetensutveckling, vid anställning och meritering. Diskursen om undervisning och utbildning behöver också stärkas och utvecklas. Då är det viktigt att använda kunskap som redan finns i den pedagogiska vetenskapen t.ex. Scholarship of Teaching and Learning, för att diskussionerna inte enbart ska hamna på nivån ”allmänt tyckande” om undervisning. På konferensen framkom en samstämmighet om att det finns ett behov av att kunna ”tala om” och att öppet diskutera sin pedagogiska praktik och därigenom försöka skapa en kultur i vardagen som tillåter en diskurs med fokus på undervisning.
Allt detta uppfattade jag som ett stöd för utveckling av en reflektionsram där lärare ges möjlighet att berätta om och reflektera över sin undervisning. Vid dessa reflektioner, som sker tillsammans i ett arbetslag, ges utrymme att utveckla ett ”språk” om undervisning och därmed utvecklas en möjlighet att bättre kommunicera det lärare erfar i sin vardag.
I samband med att vi presenterade och diskuterade vårt bidrag om ”Reflektionsram för pedagogisk digital kompetens” fick vi många värdefulla och kloka råd och tips. Konferensdeltagare med lång erfarenhet av nätbaserad undervisning poängterade bl.a. vikten av att stärka nätlärares röst, skapa tidsutrymme för distanslärare, testa teknik tillsammans med andra arbetskollegor, designa undervisning tillsammans och att aktivt lära av andra. Flera av dessa inlägg visar alltså ett tydligt behov av att lärare bör arbeta och reflektera tillsammans i arbetslag för att utveckla digital undervisning och den pedagogiska digitala kompetensen.
Rose-Marie

Nya friska tag efter härlig semester

Nu tar vi nya friska tag efter en jätteskön semester. Gruppen möttes idag och diskuterade hur vi vill presentera våra idéer på BTH:s Lärarlärdomskonferens på onsdag.
Vi utgår från en övergripande figur som täcker våra grundläggande tankar om hur en analysprocess ska kunna stimuleras och användas på ett bra sätt.
Nyckelord är arbetslag, reflektion, återkoppling.

Filosofiska funderingar

Jag upplever att vi kan få draghjälp från filosofin i vårt sökande efter argument för lärares behov av att reflektera över sin profession. Efter mycket tänkande och en stark inspiration från Bertil Rolf, professor i filosofi, inser jag att reflektionernas metoder för lärarprofessionen inte behöver vara annorlunda än de redskap vi använder i vetenskap. Vi ska alltså inte applicera färdiga modeller/redskap som en reflektionsmodell, utan det vi bör intressera oss för är att stimulera reflekterande processer. Denna syn på professionell kunskap och kompetens följer alltså inte scientismens idéer om att reslutat från vetenskapen ska överföras via någon modell till lärarprofessionernas reflektionsprocess. Vi ser snarare att den professionella kunskapen ska kunna utvecklas genom en kritiskt medveten, metakognitivt styrd kunskapsprocess. Kunskaps- och reflektionsprocesserna stimuleras alltså genom lärares samspel i den kontext som utgörs av det vi hittills kallat för analysmodell. Nu inser jag att så som vi använt begreppet ”modell” är problematiskt och vi borde istället tala om det som ett system. Det vi kallat analsymodell ingår nämligen som en del i ett system/kontext där målet är att stimulera reflektionsprocesser. Med hjälp av jämförelser och reflektioner över lärares praktik i relation till en analysmodell vill vi inspirera och samtidigt begränsa fokus för lärares reflektionsprocesser över sin pedagogiska digitala kompetens.

Diskussionsunderlag för konferensen Lärarlärdom på BTH

Vi kommer att skicka in ett bidrag till en rundabordsdiskussion inom konferensen Lärarlärdom på BTH den 18 augusti 2010. Jag har en första skiss för vår inledning nedan:

REFLEKTIONSRAM FÖR LÄRARES DIGITALA KOMPETENS
Lärarlärdom - Presentationsunderlag för ”rundabordsdiskussion ”

Textunderlag för diskussion om ”Reflektionsram för lärares digitala kompetens”
Den diskurs som förs om digital teknik både på internationell och nationell nivå ställer krav på att tekniken skall implementeras överallt i samhället. Detta ställer i sin tur krav på utveckling av digital kompetens för oss som samhällsmedborgare, men också som yrkesutövare. När det gäller vissa professioner, som t.ex. lärare ställs det speciella krav på digital kompetens. Lärare skall kunna fokusera en pedagogisk verksamhet och samtidigt hantera och implementera digital teknik inom denna. De förväntas i sin profession utgå från ett pedagogiskt perspektiv och därur finna olika former för att stödja lärande hos studerande. De valda arbetsformerna bör först och främst fokusera pedagogiska idéer och i dessa ge utrymme för digital teknik för att stödja lärandeprocesser. Det krävs att lärare är väl insatta i både pedagogik och modern digital teknik samt i samspelsprocesserna mellan dessa. Därmed ställs utökade krav på lärares digitala kompetens.

När digital teknik införs i en utbildning kan påverkan av den starka digitala tekniska samhällsdiskursen bli problematisk om fokus på teknik tar över fokus på pedagogik. Om en utbildningsverksamhet till största del utgår från teknikens frågeställningar i stället för pedagogikens förskjuts fokus för verksamheten till att bli en tillämpning för teknik mer än en tillämpad pedagogik. Därför är det angeläget att utveckla lärares perspektivmedvetenhet för design, genomförande och utvärdering av undervisning.

Reflektionsram för lärarlag
Som stöd för att utveckla perspektivmedvetenhet kan en lämpligt utformad reflektionsram användas. Inom projektet Ung Kommunikation (www.ungkommunikation.se) har några lärare på MAM just påbörjat ett delprojekt inom vilket en reflektionsram/analysram ska utvecklas som stöd för perspektivmedvetenhet. Reflektionsprocesserna inom denna ram baseras på en struktur från en befintlig analysmodell (Laurillard, 2008) som kommer att utvecklas vidare. Analysmodellen präglas av en pedagogisk helhetssyn på ett fullständigt lärande och bygger på flera olika lärandeteorier. Modellen tydliggör vikten av att stimulera varierande lärandeformer i samspelet mellan lärare och studenter samt mellan studenter, därutöver kommer vi att utveckla modellen till att även gälla samspel inom och mellan lärarlag.

Vi tänker oss att genomförandet av reflektionsramen ska ske i lärarlag om två till tre personer. De ska stödja varandra i utvecklingsprocesserna för att nå perspektivmedvetenhet i sin undervisning. I de inledande mötena med lärarlaget kommer utvecklingsansvariga i detta projekt att delta som handledare. Reflektionsarbetet utgår från lärares berättelser om och analys av egen undervisningsdesign där digital teknik ingår. Härvid relateras deras berättelse dels till befintlig digital teknik som förevisas i ett väl utrustat ”distansredaktionsrum” på MAM,BTH, dels till en analysmodell med fokus på pedagogiska grundtankar.

Reflektionsprocesserna, där lärare berättar, skriver och analyserar sin egen och andras undervisningsdesign med digital teknik, kan relateras till vad vi menar med Scholarship of Teaching and Learning (SoTL, kallas även lärarlärdom). SoTL kan ses som kunskap om både undervisning och lärande, men utgör samtidigt ett kunskapsbildande och lärande, dvs. lärare skapar kunskap genom t.ex. reflektioner på olika nivåer. På så sätt kan denna reflektionsram knytas till SoTL. Därigenom har vi också ett ”redskap” för att lärare tydligare ska kunna beskriva sin pedagogiska verksamhet och även att synliggöra den egna pedagogiska meritportföljen med fokus på digital kompetens.

Syfte med rundabordsdiskussionen
Syftet med ”rundabordsdiskussionen” är att få hjälp med att utveckla olika perspektiv på innehåll i och genomförande av reflektionsramen för lärares digitala kompetens.

Vi ställer också frågeställningen nedan med utgångspunkt från BTH:s program och handlingsplan för kvalitetsarbete (2010-2012, sid 8):
Lärare är den enskilt viktigaste läranderesursen för studenten. Det är därmed av yttersta vikt att lärare vid BTH har möjlighet att utveckla sin lärarkompetens och uppmuntras att utvärdera sina färdigheter. Lärare ska stödjas i utvecklingen av akademiskt lärarskap, dvs. ett reflekterande forskande förhållningssätt till den egna undervisningen.
Frågeställning
Hur kan reflektionsramen utvecklas i ett kvalitetssäkringssystem så att den stödjer ett akademiskt lärarskap med fokus på perspektivmedvetenhet för pedagogik i förhållande till teknik?
Ha en trevlig helg !!

Förutsättningar att förändra

Senaste numret av "International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning" (vol 4 No 1, januari 2010)har en mycket intressant artikel kring förutsättningar för förändring på högskolor vad gäller införande av Problembaserat Lärande ("Premises för Changing to PBL", Anette Kolmos från Aalborg University i Danmark). Jag ser likheter för oss i att försöka införa en förändring för lärares reflektionsvanor på högskolenivå. Det kan komma att förändra den rådande kulturen och kontexten. De väsentligaste förutsättningarna som Kolmos (ibid) tar upp finns på flera olika nivåer och kan kategoriseras i sju perpektiv:
1. Utbildnings policy
Här finns öppningar för oss vad gäller den redan påbörjade kvalitetssäkringssystemet på BTH, den pågående Bolognifieringen, HSV:s nya kvalitetsgranskningssystem med fokus på studenters resultat och utvärderingssystem
2. Forskning och politisk pragmatism
Det föreligger nya ställningstaganden för studenters lärandemål, konkurrenssituation för högskolan, minskande resurser, aspekter som kan minska avhopp, kvalitetsförbättringar för studenter. Här finns starka argument både ur konkurrensfördelar och kvalitetsförbättringar vad gäller väl genomtänkta och reflekterade pedagogiska idéer hos våra lärare.
3. Förändringar både på systemnivå och individuell nivå
Förändringar bör förankras både på systemnivå och på individuell nivå. En reflektionsmodell bör förankras hos lärare och kunna relateras till det dagliga arbetet på högskolan, där även eget och andra arbetslag är involverade.
4. Motivation, ledarskap och visioner
Det måste finnas motiv till varför någon vill medverka i en förändring, både på individnivå och organisationsnivå. Dessa motiv måste vi hjälpa till att argumentera för innan vi kan införa en reflektionsmodell som leder till någon förändring.
5. Implementeringsstrategi
En förändring kan initieras från någon i en ledande position, men måste ändå förankras hos de som ska genomföras den. En förändring kan också intitieras från individer/lärare och måste då förankras hos ledningen. I båda fallen måste förändringarna drivas genom förändringsagenter på olika nivåer.
6. Tilltro till studenters lärande
I vår analysmodell kan detta översättas till en tilltro till lärares/medarbetares lärande och utveckling av utbildnings- och undervisningsstrategi.
7. Regionala och globala communities som pådrivare
Det sker en kontinuerligt förändringar på högskolor och universitet vad gäller lärares utveckling och Scholarship of Teaching and Learning, därför finns det också dokumenterade erfarenheter och forskning inom detta område. Det finns olika intressegrupper/communities som intresserar sig för utveckling av lärares professionealitet, som kan användas till stöd i utveckling och genomförande.

De ovan sju punkterna är naturligtvis ingen garanti för att förändringsarbete ska bli lyckosamt för t.ex. införande av en Reflektionsram för lärarlag, men genom att använda hållbara argument och sätta fokus på möjligheter kan vi underlätta arbetet betydligt.

Möte 19 april

I detta möte bestämde vi oss för att använda en analysram av Laurillard (2010, 2008) som utgångspunkt för vår reflektionsram. Analysramen ska utvecklas och i första skedet kommer den att utökas med gruppen "andra lärare" för att passa in i en reflektionsmiljö med en liten grupp lärare (lärarlag). Även ur ett studentperspektiv är analysramen användbar där vi kan utgå från lärande-, genus- såväl som bemötandeperspektiv.
Analysramen kan användas både som reflektionsbas för innehållet i lärares reflektioner över sin pedagogiska verksamhet och som en övergripande ram som beskriver hur de kan gå tillväga.
Laurillard,Diana(2008). "The pedagogical challenge to collaborative technologies"
Laurillard, Diana (2010). "Rethinking the university teaching".

Specificering av syfte och uppdelning av forskningsområden

Vi inriktar oss specifikt på lärares digitala kompetens.
Vi har kommit fram till att inrikta arbetet på att skapa en analysmodell som ska kunna användas som stöd för lärares egenreflektion, dvs mer självvärdering än utvärdering av egen digital kompetens. Denna egenreflektion ska göras med processtöd av ett lärarlag om ca 3-4 lärare.

En indelning av forskningsområden och perspektiv i relation till analysramen/reflektionsramen:

- Studentperspektiv, genus,etik,intersektionalitet (VCW)
- Studentperspektiv, lärande, hur främjas studenters lärande i relation till lärares digitala kompetens. Hur kan en digitalt kompetens lärare pvåerka studenters lärande?(HIA)
- Lärarperspektiv, reflektionsprocesser, attityder, hur anpassa reflektionsramen till lärarens huvudområde och undervisningskultur (RMO, LPN)

Alla i gruppen studerar det gemensamma analysobjektet - "lärares" digitala kompetens
- Vad avser vi med lärares digitala kompetens?
- Hur får vi lärarna att tänka i termer av "lärarens" digitala kompetens när de genomför reflektionsprocessen?

Projektet, arbetet och bloggen

Syftet med detta projekt är att utveckla en teoretiskt och praktiskt förankrad analysram för att synliggöra digital kompetens inom lärarprofessionen för högskolelärare och gymnasielärare.

Vi kommer att arbeta med den teoretiska förankringen främst under april och maj 2010.
Därefter kommer vi att göra en pilotstudie med ett begränsat antal lärare.

För arbetet den teoretiska förankringen har vi bildat en grupp med tre lektorer i pedagogik och en magisterstudent i pedagogik.

I denna blogg ska vi kontinuerligt skriva om vår arbetsprocess, våra tankar och reflektioner över det vi läser kring tidigare forskning samt diskutera förankringen i en analysmodell.

Första mötet med gruppen

Idag hade vi första mötet med gruppen där vi beslöt lite mer exakt hur vi ska gå tillväga för att utveckla en "analysram" "reflektionsram" för lärare.