Diskussionsunderlag för konferensen Lärarlärdom på BTH

Vi kommer att skicka in ett bidrag till en rundabordsdiskussion inom konferensen Lärarlärdom på BTH den 18 augusti 2010. Jag har en första skiss för vår inledning nedan:

REFLEKTIONSRAM FÖR LÄRARES DIGITALA KOMPETENS
Lärarlärdom - Presentationsunderlag för ”rundabordsdiskussion ”

Textunderlag för diskussion om ”Reflektionsram för lärares digitala kompetens”
Den diskurs som förs om digital teknik både på internationell och nationell nivå ställer krav på att tekniken skall implementeras överallt i samhället. Detta ställer i sin tur krav på utveckling av digital kompetens för oss som samhällsmedborgare, men också som yrkesutövare. När det gäller vissa professioner, som t.ex. lärare ställs det speciella krav på digital kompetens. Lärare skall kunna fokusera en pedagogisk verksamhet och samtidigt hantera och implementera digital teknik inom denna. De förväntas i sin profession utgå från ett pedagogiskt perspektiv och därur finna olika former för att stödja lärande hos studerande. De valda arbetsformerna bör först och främst fokusera pedagogiska idéer och i dessa ge utrymme för digital teknik för att stödja lärandeprocesser. Det krävs att lärare är väl insatta i både pedagogik och modern digital teknik samt i samspelsprocesserna mellan dessa. Därmed ställs utökade krav på lärares digitala kompetens.

När digital teknik införs i en utbildning kan påverkan av den starka digitala tekniska samhällsdiskursen bli problematisk om fokus på teknik tar över fokus på pedagogik. Om en utbildningsverksamhet till största del utgår från teknikens frågeställningar i stället för pedagogikens förskjuts fokus för verksamheten till att bli en tillämpning för teknik mer än en tillämpad pedagogik. Därför är det angeläget att utveckla lärares perspektivmedvetenhet för design, genomförande och utvärdering av undervisning.

Reflektionsram för lärarlag
Som stöd för att utveckla perspektivmedvetenhet kan en lämpligt utformad reflektionsram användas. Inom projektet Ung Kommunikation (www.ungkommunikation.se) har några lärare på MAM just påbörjat ett delprojekt inom vilket en reflektionsram/analysram ska utvecklas som stöd för perspektivmedvetenhet. Reflektionsprocesserna inom denna ram baseras på en struktur från en befintlig analysmodell (Laurillard, 2008) som kommer att utvecklas vidare. Analysmodellen präglas av en pedagogisk helhetssyn på ett fullständigt lärande och bygger på flera olika lärandeteorier. Modellen tydliggör vikten av att stimulera varierande lärandeformer i samspelet mellan lärare och studenter samt mellan studenter, därutöver kommer vi att utveckla modellen till att även gälla samspel inom och mellan lärarlag.

Vi tänker oss att genomförandet av reflektionsramen ska ske i lärarlag om två till tre personer. De ska stödja varandra i utvecklingsprocesserna för att nå perspektivmedvetenhet i sin undervisning. I de inledande mötena med lärarlaget kommer utvecklingsansvariga i detta projekt att delta som handledare. Reflektionsarbetet utgår från lärares berättelser om och analys av egen undervisningsdesign där digital teknik ingår. Härvid relateras deras berättelse dels till befintlig digital teknik som förevisas i ett väl utrustat ”distansredaktionsrum” på MAM,BTH, dels till en analysmodell med fokus på pedagogiska grundtankar.

Reflektionsprocesserna, där lärare berättar, skriver och analyserar sin egen och andras undervisningsdesign med digital teknik, kan relateras till vad vi menar med Scholarship of Teaching and Learning (SoTL, kallas även lärarlärdom). SoTL kan ses som kunskap om både undervisning och lärande, men utgör samtidigt ett kunskapsbildande och lärande, dvs. lärare skapar kunskap genom t.ex. reflektioner på olika nivåer. På så sätt kan denna reflektionsram knytas till SoTL. Därigenom har vi också ett ”redskap” för att lärare tydligare ska kunna beskriva sin pedagogiska verksamhet och även att synliggöra den egna pedagogiska meritportföljen med fokus på digital kompetens.

Syfte med rundabordsdiskussionen
Syftet med ”rundabordsdiskussionen” är att få hjälp med att utveckla olika perspektiv på innehåll i och genomförande av reflektionsramen för lärares digitala kompetens.

Vi ställer också frågeställningen nedan med utgångspunkt från BTH:s program och handlingsplan för kvalitetsarbete (2010-2012, sid 8):
Lärare är den enskilt viktigaste läranderesursen för studenten. Det är därmed av yttersta vikt att lärare vid BTH har möjlighet att utveckla sin lärarkompetens och uppmuntras att utvärdera sina färdigheter. Lärare ska stödjas i utvecklingen av akademiskt lärarskap, dvs. ett reflekterande forskande förhållningssätt till den egna undervisningen.
Frågeställning
Hur kan reflektionsramen utvecklas i ett kvalitetssäkringssystem så att den stödjer ett akademiskt lärarskap med fokus på perspektivmedvetenhet för pedagogik i förhållande till teknik?
Ha en trevlig helg !!

Förutsättningar att förändra

Senaste numret av "International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning" (vol 4 No 1, januari 2010)har en mycket intressant artikel kring förutsättningar för förändring på högskolor vad gäller införande av Problembaserat Lärande ("Premises för Changing to PBL", Anette Kolmos från Aalborg University i Danmark). Jag ser likheter för oss i att försöka införa en förändring för lärares reflektionsvanor på högskolenivå. Det kan komma att förändra den rådande kulturen och kontexten. De väsentligaste förutsättningarna som Kolmos (ibid) tar upp finns på flera olika nivåer och kan kategoriseras i sju perpektiv:
1. Utbildnings policy
Här finns öppningar för oss vad gäller den redan påbörjade kvalitetssäkringssystemet på BTH, den pågående Bolognifieringen, HSV:s nya kvalitetsgranskningssystem med fokus på studenters resultat och utvärderingssystem
2. Forskning och politisk pragmatism
Det föreligger nya ställningstaganden för studenters lärandemål, konkurrenssituation för högskolan, minskande resurser, aspekter som kan minska avhopp, kvalitetsförbättringar för studenter. Här finns starka argument både ur konkurrensfördelar och kvalitetsförbättringar vad gäller väl genomtänkta och reflekterade pedagogiska idéer hos våra lärare.
3. Förändringar både på systemnivå och individuell nivå
Förändringar bör förankras både på systemnivå och på individuell nivå. En reflektionsmodell bör förankras hos lärare och kunna relateras till det dagliga arbetet på högskolan, där även eget och andra arbetslag är involverade.
4. Motivation, ledarskap och visioner
Det måste finnas motiv till varför någon vill medverka i en förändring, både på individnivå och organisationsnivå. Dessa motiv måste vi hjälpa till att argumentera för innan vi kan införa en reflektionsmodell som leder till någon förändring.
5. Implementeringsstrategi
En förändring kan initieras från någon i en ledande position, men måste ändå förankras hos de som ska genomföras den. En förändring kan också intitieras från individer/lärare och måste då förankras hos ledningen. I båda fallen måste förändringarna drivas genom förändringsagenter på olika nivåer.
6. Tilltro till studenters lärande
I vår analysmodell kan detta översättas till en tilltro till lärares/medarbetares lärande och utveckling av utbildnings- och undervisningsstrategi.
7. Regionala och globala communities som pådrivare
Det sker en kontinuerligt förändringar på högskolor och universitet vad gäller lärares utveckling och Scholarship of Teaching and Learning, därför finns det också dokumenterade erfarenheter och forskning inom detta område. Det finns olika intressegrupper/communities som intresserar sig för utveckling av lärares professionealitet, som kan användas till stöd i utveckling och genomförande.

De ovan sju punkterna är naturligtvis ingen garanti för att förändringsarbete ska bli lyckosamt för t.ex. införande av en Reflektionsram för lärarlag, men genom att använda hållbara argument och sätta fokus på möjligheter kan vi underlätta arbetet betydligt.

Möte 19 april

I detta möte bestämde vi oss för att använda en analysram av Laurillard (2010, 2008) som utgångspunkt för vår reflektionsram. Analysramen ska utvecklas och i första skedet kommer den att utökas med gruppen "andra lärare" för att passa in i en reflektionsmiljö med en liten grupp lärare (lärarlag). Även ur ett studentperspektiv är analysramen användbar där vi kan utgå från lärande-, genus- såväl som bemötandeperspektiv.
Analysramen kan användas både som reflektionsbas för innehållet i lärares reflektioner över sin pedagogiska verksamhet och som en övergripande ram som beskriver hur de kan gå tillväga.
Laurillard,Diana(2008). "The pedagogical challenge to collaborative technologies"
Laurillard, Diana (2010). "Rethinking the university teaching".

Specificering av syfte och uppdelning av forskningsområden

Vi inriktar oss specifikt på lärares digitala kompetens.
Vi har kommit fram till att inrikta arbetet på att skapa en analysmodell som ska kunna användas som stöd för lärares egenreflektion, dvs mer självvärdering än utvärdering av egen digital kompetens. Denna egenreflektion ska göras med processtöd av ett lärarlag om ca 3-4 lärare.

En indelning av forskningsområden och perspektiv i relation till analysramen/reflektionsramen:

- Studentperspektiv, genus,etik,intersektionalitet (VCW)
- Studentperspektiv, lärande, hur främjas studenters lärande i relation till lärares digitala kompetens. Hur kan en digitalt kompetens lärare pvåerka studenters lärande?(HIA)
- Lärarperspektiv, reflektionsprocesser, attityder, hur anpassa reflektionsramen till lärarens huvudområde och undervisningskultur (RMO, LPN)

Alla i gruppen studerar det gemensamma analysobjektet - "lärares" digitala kompetens
- Vad avser vi med lärares digitala kompetens?
- Hur får vi lärarna att tänka i termer av "lärarens" digitala kompetens när de genomför reflektionsprocessen?

Projektet, arbetet och bloggen

Syftet med detta projekt är att utveckla en teoretiskt och praktiskt förankrad analysram för att synliggöra digital kompetens inom lärarprofessionen för högskolelärare och gymnasielärare.

Vi kommer att arbeta med den teoretiska förankringen främst under april och maj 2010.
Därefter kommer vi att göra en pilotstudie med ett begränsat antal lärare.

För arbetet den teoretiska förankringen har vi bildat en grupp med tre lektorer i pedagogik och en magisterstudent i pedagogik.

I denna blogg ska vi kontinuerligt skriva om vår arbetsprocess, våra tankar och reflektioner över det vi läser kring tidigare forskning samt diskutera förankringen i en analysmodell.

Första mötet med gruppen

Idag hade vi första mötet med gruppen där vi beslöt lite mer exakt hur vi ska gå tillväga för att utveckla en "analysram" "reflektionsram" för lärare.